Bergdala Spinnhus


Om partimönster

Ett partimönster kan ses som en önskan: vi vill göra ett tyg med ett mönster som ser ut såhär. Ännu vet vi inte hur det skall gå till - men målet är att det skall vara mönstrat såhär.
Mönstringen uppstår vanligtvis genom att man använder olika bindningar för de olika mönsterytorna.

Låt oss titta på ett enkelt schackbrädesmönster:

enkelt partimönster
I klassisk svensk vävlitteratur ritade man alltid partimönstren i blått, detaljmönstren i rött. (I nyare böcker är ofta alla slags bindemönster tryckta i svart.)

Alltså: målet är ett rutigt tyg.
Hur många partier innehåller mönstret? Titta på partisolvnotan - den innehåller två (parti)skaft - alltså är mönstret på två partier.
Samma gäller i inslagsriktningen: partitrampningen har två (parti)trampor.

Här nedan ett antal exempel på hur man kan tolka detta partimönster:
ruting rips
som rutig ripsmatta
rutig spetskypert
eller drällduk i spetskypert,
myggtjäll
myggtjällsgardin
dubbla lager
eller som dubbelväv...
Men hur blev det sådär olika?

Jo - därför att vi betraktat varje enskild ruta i partisolvnotan som en "förkortning" av någonting annat - något som inte är förutbestämt: ett antal trådar solvade efter ett visst mönster.
Vi kan själva välja vad, och hur många, trådar (eller omgångar) en ruta representerar.
För, till exempel, drällduken ovan, representerar varje parti"tråd" 7 trådar solvade i spets på fyra skaft.

På detta sätt kan man väva nästan vilket mönster som helst - förutsatt att man har tillräckligt många skaft och trampor på sin vävstol.

Men om man inte har det? Om man bara har fyra skaft och sex trampor - måste man ge upp allt vad mönstrade tyger heter, då?

Nej - man måste ta till andra tricks och knep, bara!
Det finns flera möjliga bindningar som tillkommit bara för detta. Några exempel på vad som brukar kallas "förenklade drällar" är daldräll, jämtlandsdräll, sommar-och-vinter (kuvikas).
Gemensamt för de förenklade drällarna är att de vävs med två inslagssystem - dels en tuskaft (som utgör själva tyget), dels ett mönsterinslag som på olika sätt flotterar över eller under bottentyget. De vävs med två skyttlar, och oftast med en grövre garnkvalité till mönsterinslaget.

Av exemplen ovan kan man väva fyra partier på fyra skaft i både daldräll och jämtlandsdräll.
En del daldrällssolvningar kan ge "gagnefkrus", som är en variant på hålkrus.
Kuvikas, halvdräll och munkabälte ger "bara" två partier på fyra skaft.

Läs vidare här om hur man kan gå tillväga för att göra om ett partimönster till ett detaljmönster, några tricks-och-knep.

Om olika system och regler för jämtlandsdräll har jag skrivit i en annan artikel här på sidan - klicka här.

För flera resonemang omkring olika tolkningar av partimönster klicka här.


  © Kerstin Fröberg 2013