Vi KronobergsVävare logga
riksloggan

  hem
  Styrelsen 2013, kontakt



Årets aktiviteter:
  Februari '13
  Årsmöte '13
  April '13
  September '13
  Oktober '13
  November '13



Tidigare år:
  Aktiviteter 2003
  Aktiviteter 2004
  Aktiviteter 2005
  Aktiviteter 2006
  Jubileumsåret 2007
  Aktiviteter 2008
  Aktiviteter 2009
  Aktiviteter 2010
  Aktiviteter 2011
  Aktiviteter 2012



Teman under åren:
 * TRASVÄVAR
 * YLLE
 * VÄXTMATERIAL
 * BÄRBART
 * INREDNING
 * KNUTAR



Våra månadsvävar
 * samlingssida



Kuriosa och special:
(se också registret)
 * Gamla vävnotor och kuriosa
 * Rackelbindningar
 * Lisas vävar:
    - Lisas daldrällar
    - Lisas gardiner
    - Lisas festremsa
 * Majas vävar 
    - pasme-räkning
 * Vävterminologi



  Register


Gamla vävnotor

Under denhär rubriken tänkte jag att vi kan dela med oss av ovanliga vävnotor (och annat av intresse) som vi har i gömmorna.
* * * * *
Om väfvare och målare, ur Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken
Nordens kvinnor hafva beundransvärda anlag för att väfva linne- och ylleväf och ägna sig med ifver däråt, undantagandes lappkvinnorna. Dessa göra väfnader af djursenor, såsom på ett annat ställe är sagdt, och ändamålsenliga plagg af olika djurs hudar. I denna aflägsna landsända växer ju intet lin och lefva inga får. Men i varmare trakter af Norden, där lin finnes, spinnas däraf trådar, som färgas och väfvas så skickligt, att man skulle tro arbetet vara gjordt midt i själfva Latium. Jag såg en gång hos dessa folk en den vackraste linneväf med himmelsblå ränder. Då jag sedermera kom till Italien och nådde Rom, fann jag en väfnad liksom gjord af samma hand, med samma randning och i allo lik den förra, dock med något litet förbehåll. De romerska kvinnorna eller, rättare sagdt, männen äro såsom väfvare mera sinnrika. Så finner man ock, att de visa mera smak i sina händers verk. Kanhända inverkar äfven, att de ha att tillgå urbilder af utmärkta målare, medan de nordiska kvinnorna få sina mönster från ängens blommor, från regnbågens färgspel eller från bladen, som speglas i solbelyst vatten. Men i bonader af inväfda trådar i genombrutet arbete, sådana man kan se i romerska fursteboningar, synas Nordens kvinnor afgjordt öfverträffa alla konstväfvare i världen. Sådan slöjd idka de nämligen med synnerlig smak, ja, för att icke vara sysslolösa, äfven förnäma damer, och skänka därigenom sina hus en prydnad, som går i arf till kommande släkten. Ty det är en allmän och beståndande sed att pryda husens hvardagsrum ända upp i tak med bländvita bonader i sådant genombrutet arbete, som kallas språngning; härifrån göra likväl stormännen undantag, hvilka med sidentyger smycka sina slott, och använda sådana i synnerhet i brudgemak, till förnäma damers skrudar och vid bröllopsfester.
* * * * *
Om garnnumrering, ur "Ny väfbok II" från Östergötlands Läns Hemslöjdsförening, tryckt 1913
Numreringssystemen för bomulls- resp. lingarner är samma än idag - men som tur är är förpackningssystemen lättare att hantera (tycker iallafall vissa av oss...)

Numrering och beräkning af Bomullsgarner.
     För bomullsgarner användes engelsk numrering, där numret anger antalet pasmor ā 840 "yards" som går på ett eng. lb. (1 yard = 0,914 m., 1 eng. lb = 0,453 kg).
     Vid fabrikerna förpackas bomullsgarnerna i bundtar, indelade i härfvor, pasmor och hank sålunda:
     En bundt enkelt garn innehåller 20 härfvor (= vred) = 10 eng. lb;
     Ett eng. lb = 2 härfvor innehåller så många pasmor som garnet har N:o.
     En pasma innehåller omkring 760 m. fördelade på 7 hank (= knäpp).
     Ex. N:o 10 har 10 pasmor på hvarje eng. lb = 100 p. pr bundt. N:o 15 har 15 p. pr lb = 150 p. pr bundt o. s. v. För medelfina tvinnade blekta garner beräknas garnets förkortning genom tvinningen till 5 %. För hårdare tvinnat garn beräknas omkring 10 %. En pasmas medellängd skulle då blifva 700 ā 720 m. För oblekta garner något mindre.
     Sättet att beräkna garnåtgången till en väf äro mycket olika i olika provinser. I södra Sverige indelas varpens trådantal i "pasmor" eller "tal" = 60 tr., hvilket äfven är förhållandet i norra delen af vårt land. Följande uppgifter hafva lämnats från Rodenstamska skolan, Hudiksvall: "en pasma tvinnat bomullsgarn räcker till en m. lång väf, 10 pasmor bred (en pasma = 60 tr.) eller 10 m. lång väf, en pasma bred.
     I mellersta Sverige indelar man varptrådarne i "bund". Ett bund = 100 tr. "Så många pasmor, så många bund till hvar elfte aln", säger man i Västergötland och Småland.

Engelsk numrering af Linnegarner.
"Holma-Helsinglands Linspinneri & Väfveri Aktiebolags
och öfriga svenska linspinneriers beräkning af lin- och towgarn är följande:
     Garnets nummer betecknar, att numret multiplicerat med en garnlängd af 300 yards väger ett engelsk pund (1 yard = 914 mm.; 1 engelskt pund = 453,6 gram). Således betecknar N:o 30, att 30 X 300 yards väger ett engelskt pund, och N:o 10, att 10 X 300 yards väger ett engelskt pund o. s. v.
     Oafsett vikten innehåller hvarje bundt lin- och towgarn 60,000 yards. En bundt innehåller 20 härfvor, hvarje härfva 10 pasmor, hvarje pasma 120 trådar. Hvarje tråds längd är 21/2 yards = 2,285 meter. Garn afsett för hemslöjd packas i korta packar, innehållande N:ris 8-14 en half bundt och N:ris 16-100 en bundt. Den oblekta vikten för hvarje bundt finnes angifven å Holma-Helsinglands priskuranter. Genom blekningen lättnar garnet c:a 20 %".
     En pasmas medellängd omkring 250 m.

* * * * *
"The- och kaffeduk" ur en handskriven mönsterbok från 1934
Varp Blekt bomullsgarn nr 40 2-trådigt
Botteninslag detsamma
Mönsterinslag Halvblekt lingarn nr 20
Sked 120 rör på 1 dm, 2 tr i rör (alltså 24 trådar per centimeter)

I solvningen nedan ser vi från höger: bård 28 tr; stjärna 42 tr; stjärna 20 tr och stjärna 36 tr.
Mönstertrampningen följer liknande mönster: överst bården, sedan i tur och ordning stor stjärna, liten stjärna och mellanstor stjärna. Tuskaft skall läggas till mellan varje mönsterinslag.

solvnota theduk
Färgerna är bara till för att det lättare skall framgå vilken trampning som hör ihop med vilken solvning. Mellanrummen i både solvning och trampning markerar alltså grupperna (partierna).

* * * * *

I gamla vävnotor används ofta mycket tunna trådar - kan man överhuvud taget köpa bomullsgarn 40/2 idag?
Problem uppstår alltså när man skall försöka anpassa gamla beskrivningar till garner som finns idag. Vilken trådtäthet skall man använda för att få en kvalité som liknar originalet, om man istället vill använda till exempel bomullsgarn 16/2? Inte lätt att veta - arbetskrävande att prova ut, och förresten vet man ju inte hur originalet kändes...
Dethär är förstås något industrin ägnar sig år varje dag. Jag letade i Watson: Textile design and colour (Glasgow, 2:a uppl 1946). Den innehåller ett helt kapitel om trådtätheter och hur man kan räkna ut dem, men också uträkningar för hur man ändrar i tyger ("Changes in Cloth"). Han anger en formel för hur man ändrar täthet om man vill ha "samma tyg" (alltså samma bindning och samma relativa fasthet) om man byter garnnummer:
garnformel,
där C står för ursprungligt garnnummer,
c1 för det nummer man önskar använda,
T står för ursprunglig täthet och
t1 för den nya tätheten.
Detta innebär alltså att den önskade tätheten (T1) = den ursprungliga tätheten (T) gånger roten ur det nya garnnumret (C1) dividerat med det ursprungliga garnnumret (C):
garnformel, omgjord
Som exempel kan vi anta: vi vill väva ovanstående duk, MEN använda bomullsgarn 16/2. Hur gör vi? Börja med att räkna ut garnernas motsvarande enkelnummer: 40 / 2 = 20; 16 / 2 = 8
formel med siffror
En miniräknare underlättar förstås för själva räknanadet - såhär gör man beräkningen med "kalkylatorn" i Windows: räkna först ut 8/20, klicka sedan på inv + x^2, tryck * 24. Resultatet blir (avrundat) 15.

Hade vi istället velat använda bomullsgarn 30/2 blir förslaget istället 21 tr/cm.

MEN: formler är inte ofelbara - och dessutom vet bara DU vilken kvalité du eftersträvar. Provvävning rekommenderas (glöm inte att tvätta)!

* * * * *
Har du hört talas om "skosvärtegult"?
Detta är ett recept från Östergötlands läns hemslöjdsförening, som ursprungligen kommer från Hulda Svensson (död 1946) i Horn:
för 25 gram bomullsgarn
150 gr järnvitriol blandat i 2 liter vatten
75 gram målarlut blandat i 2 liter vatten (använder du kristallsoda, tag 150 gram)
Doppa den våta härvan växelvis i baden. Fortsätt doppa växelvis tills önskad gul nyans uppnåtts. Skölj i vatten.
Elsa provade att doppa 8 ggr, och fick en mycket mörkt gul.

Det sägs att det kallas skosvärtegult för att man kunde köpa ingredienserna hos skomakaren. Frågan är - kan man göra skosvärta av dem också?
undrar
Kerstin
* * * * *
Ur "farmors vävbok"
Denna är ur en gammal handskriven vävbok jag (Kerstin) fått av en bekant - "farmors vävbok". Vi vet inte riktigt hur gammal boken är, men gissar att det rör sig om ca hundra år.
Farmor har kallat den "tuskaft med blommor". Såhär ser den ut, som farmor skrev den:
tuskaft med blommor, original
* * * * *
- ofta har gamla vävnotor en (som vi tycker) underlig trampordning. Jag har förstått att det beror på att man gärna trampade med båda fötterna omväxlande. Vet någon om det finns ett ord för detta? På engelska kallar men det för "walking the treadles" ("vandra på tramporna").
Eftersom jag personligen inte tycker om att trampa med "varannan fot" har jag gjort om trampordningen. Då blir det såhär:
tuskaft med blommor - omflyttad trampning
Vår alltid lika flitiga provväverska Britt-Marie har skickat ett prov - farmors blommor i gardinkvalite. Här avbildat mot röd bakgrund, för att mönstret skall framträda bättre: Britt-Maries prov enl beskr ovan
* * * * *
Hur kan man enkelt flytta om en solv- eller trampordning?
Om man betraktar varje kolumn i trampordningen inklusive motsvarande kolumn i uppknytningen som en enhet (tänk dig att du klipper isär kolumnerna), så kan man lägga dessa kolumner i vilken ordning man vill. Trampordningen och uppknytningen kommer att förändras, solvningen och bindningen förblir lika.

Tänk dig att du har analyserat ett stycke korndräll. Trampningen tycks dig ovanlig:
utgångspunkten
Tänk dig att du klipper isär tramp- och uppknytingskolumnerna till fyra omflyttbara stycken. Flytta om de två högra kolumnerna, såhär:

delvis omändrad
Flytta om de två vänstra kolumnerna:
färdig
Trampordningen har nu blivit lättare. Bindningen förblir densamma, men uppknytningen har förändrats.

www.bergdalaspinnhus.com/kronoberg/