logga

Vi KronobergsVävare


  hem
  Styrelsen 2010, kontakt

Årets aktiviteter:
  Februari '10
  Utställning mars '10
  Årsmöte '10
  April '10
  aprilutflykt
  Maj '10
  Augusti '10
  September '10
  Oktober '10
  November '10
  December '10



Tidigare år:
  Aktiviteter 2003
  Aktiviteter 2004
  Aktiviteter 2005
  Aktiviteter 2006
  Jubileumsåret 2007
  Aktiviteter 2008
  Aktiviteter 2009



Teman under åren:
 *  TRASVÄVAR
 *  YLLE
 *  VÄXTMATERIAL
 *  BÄRBART
 *  INREDNING



Kuriosa och special:
(se också registret)
 *  Gamla vävnotor
 *  Lisas vävar
 *  Rackelbindningar



  Register
  Länkar

Om TRENSAFLOSSA, men också flosssa och rya i allmännhet, handlade det denna gång.

Det visade sig att trensaflossa är ett specialfall - den vävdes under kortare period (ca 1789-1850) i kåne. I Vemmenhögs härad kombinerades den ofta med broderi.
Karaktäristiskt för trensaflossa är att den utgörs av förhållandevis få (rya)knutar på slät botten. Denna teknik kan också kallas för halvflossa.

Marianne och Eivor hade med sig exempel på både trensaflossa (eller om vi skulle kalla det halvflossa), flossa, vävda och sydda ryor. Till höger Mariannes första prov, en fågel designad av dottern för många år sedan.

Flossans ursprung förlorar sig i historiens dunkel. Det finns fynd från bronsåldern här i Norden (Danmark, bland annat). Det finns även fynd från antikens Egypten och Persien.
I Sverige användes den troligen först som ersättning för skinnfällar - ryan har varit vanlig efter alla landets kuster, och fanns ofta med i fiskebåtarna. I sängen användes den som täcke, då med nocken nedåt. Speciellt i Uppland vävde man den med en dekorativ "översida", ofta i korndräll. (Där kallades den "kavring")

Fågel i trensaflossa
Idag anser vi att skillnade på flossa och rya huvudsakligen beror av om luggen är kort (flossa) eller lång (rya). En titt i uppslagsböckerna visar att detta är ett modernt påfund.
Språkligt står flossa för "lång lös lugg", medan ryan är "grovt täcke av häst- eller nöthår". Ordet kan härledas till ett gammaltyskt ord som betyder skrovlig, strävhårig. Det är besläktat med engelska rough

Man kan antingen väva den - alltså knyta nockorna direkt i vävstolen, med några tuskaftsinslag mellan varje nockrad - eller sy den - alltså utgå från ett redan vävt tyg, och sy knutarna på det. Under perioder har det varit mycket populärt att köpa färdiga paket (bottentyg, garn, mönster) för att sy sin egen rya.
Ryans popularitet har också varierat under årtusendena. Från början var den alltså en " fuskpäls" att ha som täcke i sängen. Under vår tid har den väl varit vanligast på golvet - mycket populär under 1950-60-talen. Nu har den fått en renässans, ryor lär vara mycket efterfrågade på loppmarknader och i andrahandsaffärer.

En sydd rya... sydd efter mönster
Ovan en sydd rya som Marianne gjorde då hon var 11 år - som synes fortfarande i gott skick.

För att få lika långa nockor kan man använda en s.k. kavel. Titta noga på bilden, så ser du att den har en liten skåra på kanten. I denna trär man saxen (eller kniven) när man ska skära upp luggen.

Man kan använda flera olika knutar - symmetriska, assymetriska och "snarade". I bl. a. boken Nock, ragg, rya finns bra beskrivningar på olika knutar.

Nedan en rya vävd av Marianne, till höger en sydd.
Rya/flossa-kavel
En vävd rya En sydd rya

Häromåret vävde Eivor ett antal kvadrater i många olika tekniker, Här nedan ett exempel med, vad heter det nu?, halvflossa. Dessa knutar är verkligen minimalt små, och de är inte uppklippta.
Kvadrat med halvflossa detalj av små knutar
Att läsa om flossa och rya:
  • Nock, ragg, rya : det glänser om ullen
    Örebro : Fören. Sveriges hemslöjdskonsulenter UllMa, 2001
    ISBN 91-631-1207-8 (inb)
  • Den åländska ryan
    Mariehamn : Ålands Marthadistrikts hemslöjdssektion, 1996
    ISBN 951-8946-9
  • Trensaflossa (se bilden)
    Hemslöjden Malmöhus 1997
  • Vävmagasinet 2001/4
  • Vävmagasinet 2002/1
  • Land 1991/3




Vi fick också se en färdig flätad dyna, bild här

Häfte från Malmöhus

www.bergdalaspinnhus.com/kronoberg/