Pantografen på Kulturarvscentrum, vårt första möte

uppdaterad 2015-11-13    Texten ändrad för att avspegla vad som hänt på museets magasin, samt ett tillägg på slutet, med bland annat en video om hur en pantograf fungerar.

Pantografen finns numera samlad på övervåningen på Kulturarvscentrum.

Detta är mina intryck/gissningar av hur pantografen fungerar:
(uppdaterat: i huvudsak riktiga förmodanden - se videon nedan)
Man "ritar" på plattan (nedan vänster). Rörelser överförs (nedan höger): ritstiftet (1) sitter på en lång stel arm, som sitter fast förankrad i den övre steg-formade grejen (2). Denna rullar i sidled på (trådrulleformade) rullar (saknas på bild) på den undre steg-formade grejen. Denna undre grej rullar fram och åter på det fasta stativet (3).
En hel del av rullarna saknas eller ligger på fel platser. Därför går det inte att (idag) röra anordningen, eller skaffa sig en uppfattning om hur lätt den rör sig. (Vår uppfattning är att den måste röra sig mycket lätt för att ge bra resultat - min uppfattning är att den kommer att göra det, endast genom att rullarna placeras på rätt ställen.)

I bakkant på "rit-delen" ovan skall själva "tallriksdelen" (-arna) fästas. (bilden th; den vänstra kortänden går (troligen) mot bakkant på ritbordet)
Tallriksdelen befinner sig just nu på ett annat våningsplan.
Från en trampa under ritbordet (syns ej på bilden ovan th) kan man förmodligen sänka den "spak" som sitter i framkant (bortre kortänden) av tallriksdelen. Denna spak lättar på ritstiften.

Tallriksdelen består av två separata moduler. Var och en av dem har två rader med 6 tallrikar, motstående.

(Tydligen kommer pantografer normalt i multipler om 12 tallrikar. Denna har alltså 24 platser, och hämtades av muséet i Åfors. Ingen vet just nu om den någonsin använts i Åfors. Men man "vet" att den kom till Å från Kosta. Till viss del baseras det på det mönster som sitter monterat, som lär heta Elon. Denna servis gjordes i Kosta.)

Tallrikarna snurrar underbart lätt - även upp- och nedrörelsen fungerar, dock tyngre att röra för hand.

Tallrikarnas fram- och återgång (samt upp- och nedrörelse) fungerar så att två fjäderstål ligger runt tallrikarna(s fästen), fästa "framför" (till vänster) och "bakom" (till höger) av tallriken.
Dessa fjädrar sitter i armar från en central "räls", fästa med spännskruvar. De flesta skruvarna saknas (men det finns ett antal sådana i en låda på övervåningen). (Ett par detaljbilder nedan).

Varje tallrik har fem ritstift. (Tallrikar finns i flera storlekar; det finns några större i lådan på övervån.)
Stiften är fasta, fjädrar trycker dem mot glaset. (Alltså blir det mkt viktigt att vaxskiktet är absolut jämnt? Hur åstadkommer man det?)
Stiften kan alltså lättas från glaset med en trampa vid ritbordet.

Nedan några detaljbilder på tallrikarnas snurr- samt höj-sänk-anordningar.

1 pekar på armen från den centrala rälsen nämnd ovan
2 pekar på fjäderstålet som snurrar tallriken (just detta sitter inte fast i tallriken)
3 pekar på spännskruven

1 armen (enl ovan); saknar sin spännskruv
2a "snurrstålet" som ska gå ett varv runt tallriksfästet för att sedan fästa i spännskruv till vänster (ej i bild)
2b snurrstål som ska fästa i spännskruv i armen 1
4 en likartad anordning för upp- och nedåtgående tallriksrörelsen

I den utmärkta boken Glas av Steenberg och Simmingsköld (Stockholm 1958) finns en bild på en pantograf i arbete på Kosta gasbruk. (Det kan alltså vara samma maskin, men det är idag inte bekräftat.) I boken står "Foto Kosta Glasbruk"
Bilden i boken är liten, men jag har försökt att förstora den (till höger).
Man kan se att glasen står upp-och-ned, med tyngder på.

Jag har hittat några intressanta bilder på nätet - dessa två förklarar hur man kan se skillnaden mellan ett guillocherat mönster och ett pantograferat. (Båda länkarna öppnas i nya fönster, men de kommer från samma webplats.)
Sammanfattningsvis sägs att ett guillocherat mönster ("needle etched") aldrig har några "lösa ändar", vilket det pantograferade kan ha.

Nu har föreningen Glas i Hovmantorp (öppnas i nytt fönster) fått en egen pantograf.
Den finns i det vi storslaget kallar "Bergdala glastekniska museum" - vårt arbete med det kan följas i vår blogg med samma namn (öppnas i nytt fönster).

Såhär fungerar en pantograf (även om den ännu är i delar):

Vi har också gjort en sida om hur det fungerar (geometriskt) att pantografera samma mönster på olika stora glas.
Denhär sidan, liksom den om geometrin, har fått låna plats av Bergdala spinnhus.