Vi KronobergsVävare | |||||||||||
hem Styrelsen 2006, kontakt Januari '06 Februari '06 Årsmöte 20060311 April '06 Maj '06 Juni '06 Augusti '06 September '06 Oktober '06 November '06 Aktiviteter 2003 Aktiviteter 2004 Aktiviteter 2005 Tema: TRASVÄVAR Tema: YLLE ; Tema: VÄXTMATERIAL Vävkalendern för 2005 Gamla vävnotor ;Lisas vävar Rackelbindningar Kalas i bersån debatt Register Länkar |
Som en fortsättning på teoriträffen i september '05 hade vi i februari en träff om nyttan av begreppet "partimönster".
Ett partimönster skall ses som ett principmönster - i partimönsterbegreppet ingår inga detaljer om hur man senare skall väva. Kerstin har skrivit litet om partimönster på sin hemsida - för att läsa det, gå till bergdalaspinnhus.com/artiklar: längst ned i spalten "Om vävning" finns artiklarna om partimönster. Du får gärna skriva ut dem på papper.
Några exempel:
|
||||||||||
Vi kom också att tala om "skarp anslutning", och vad det är för något.
Cyrus skriver såhär (i Handbok i vävning, sidan 22 i 6:e upplagan): " [...] skarp anslutning dvs när sista tråden i en grupp är sänkt för ett inslag skall första tråden i följande grupp vara höjd för inslag och tvärtom. När bindningen tecknas kommer då en ofylld ruta att motsvaras av en fylld ruta och en fylld av en ofylld i gränserna mellan trådgrupperna."
Det kan vara lättare att förstå om man samtidigt tittar på en bild... Vi börjar med en vanlig dräll:
|
|||||||||||
I detta fall är trådgrupp samma sak som parti. Drällen är på två partier, som är olika stora (4 resp. 8 trådar/inslag).
Men skarp anslutning förekommer inte bara i parti-indelade vävar - ett annat exempel är bruten-omkastad kypert (även kallad "fiskben"). Om man trampar den som den är solvad får man istället vad som brukar kallas diamantkypert, som alltså har skarp anslutning både i varp- och inslagsled. |
|||||||||||
www.bergdalaspinnhus.com/kronoberg |