|
|
|
|
hem Styrelsen 2013, kontakt Årets aktiviteter: Februari '13 Årsmöte '13 April '13 September '13 Oktober '13 November '13 Tidigare år: Aktiviteter 2003 Aktiviteter 2004 Aktiviteter 2005 Aktiviteter 2006 Jubileumsåret 2007 Aktiviteter 2008 Aktiviteter 2009 Aktiviteter 2010 Aktiviteter 2011 Aktiviteter 2012 Teman under åren: * TRASVÄVAR * YLLE * VÄXTMATERIAL * BÄRBART * INREDNING * KNUTAR Våra månadsvävar * samlingssida Kuriosa och special: (se också registret) * Gamla vävnotor och kuriosa * Rackelbindningar * Lisas vävar: - Lisas daldrällar - Lisas gardiner - Lisas festremsa * Majas vävar - pasme-räkning * Vävterminologi Register |
Gamla vävnotor | |
|
Under denhär rubriken tänkte jag att vi kan dela med oss av ovanliga vävnotor (och annat av intresse) som vi har i gömmorna.
| ||
| * * * * * | ||
|
Om väfvare och målare, ur Olaus Magnus: Historia om de nordiska folken
Nordens kvinnor hafva beundransvärda anlag för att väfva linne- och ylleväf och ägna sig med ifver däråt, undantagandes lappkvinnorna. Dessa göra väfnader af djursenor, såsom på ett annat ställe är sagdt, och ändamålsenliga plagg af olika djurs hudar. I denna aflägsna landsända växer ju intet lin och lefva inga får. Men i varmare trakter af Norden, där lin finnes, spinnas däraf trådar, som färgas och väfvas så skickligt, att man skulle tro arbetet vara gjordt midt i själfva Latium. Jag såg en gång hos dessa folk en den vackraste linneväf med himmelsblå ränder. Då jag sedermera kom till Italien och nådde Rom, fann jag en väfnad liksom gjord af samma hand, med samma randning och i allo lik den förra, dock med något litet förbehåll. De romerska kvinnorna eller, rättare sagdt, männen äro såsom väfvare mera sinnrika. Så finner man ock, att de visa mera smak i sina händers verk. Kanhända inverkar äfven, att de ha att tillgå urbilder af utmärkta målare, medan de nordiska kvinnorna få sina mönster från ängens blommor, från regnbågens färgspel eller från bladen, som speglas i solbelyst vatten. Men i bonader af inväfda trådar i genombrutet arbete, sådana man kan se i romerska fursteboningar, synas Nordens kvinnor afgjordt öfverträffa alla konstväfvare i världen. Sådan slöjd idka de nämligen med synnerlig smak, ja, för att icke vara sysslolösa, äfven förnäma damer, och skänka därigenom sina hus en prydnad, som går i arf till kommande släkten. Ty det är en allmän och beståndande sed att pryda husens hvardagsrum ända upp i tak med bländvita bonader i sådant genombrutet arbete, som kallas språngning; härifrån göra likväl stormännen undantag, hvilka med sidentyger smycka sina slott, och använda sådana i synnerhet i brudgemak, till förnäma damers skrudar och vid bröllopsfester. | ||
| * * * * * | ||
|
Om garnnumrering, ur "Ny väfbok II" från Östergötlands Läns Hemslöjdsförening, tryckt 1913
Numreringssystemen för bomulls- resp. lingarner är samma än idag - men som tur är är förpackningssystemen lättare att hantera (tycker iallafall vissa av oss...)
Numrering och beräkning af Bomullsgarner.
Engelsk numrering af Linnegarner.
| ||
| * * * * * | ||
|
"The- och kaffeduk" ur en handskriven mönsterbok från 1934
Varp Blekt bomullsgarn nr 40 2-trådigt Botteninslag detsamma Mönsterinslag Halvblekt lingarn nr 20 Sked 120 rör på 1 dm, 2 tr i rör (alltså 24 trådar per centimeter) I solvningen nedan ser vi från höger: bård 28 tr; stjärna 42 tr; stjärna 20 tr och stjärna 36 tr. Mönstertrampningen följer liknande mönster: överst bården, sedan i tur och ordning stor stjärna, liten stjärna och mellanstor stjärna. Tuskaft skall läggas till mellan varje mönsterinslag. 
Färgerna är bara till för att det lättare skall framgå vilken trampning som hör ihop med vilken solvning. Mellanrummen i både solvning och trampning markerar alltså grupperna (partierna). | ||
| * * * * * | ||
|
I gamla vävnotor används ofta mycket tunna trådar - kan man överhuvud taget köpa bomullsgarn 40/2 idag?
| ||
| * * * * * | ||
|
Har du hört talas om "skosvärtegult"?
Detta är ett recept från Östergötlands läns hemslöjdsförening, som ursprungligen kommer från Hulda Svensson (död 1946) i Horn: för 25 gram bomullsgarn 150 gr järnvitriol blandat i 2 liter vatten 75 gram målarlut blandat i 2 liter vatten (använder du kristallsoda, tag 150 gram) Doppa den våta härvan växelvis i baden. Fortsätt doppa växelvis tills önskad gul nyans uppnåtts. Skölj i vatten. Elsa provade att doppa 8 ggr, och fick en mycket mörkt gul. Det sägs att det kallas skosvärtegult för att man kunde köpa ingredienserna hos skomakaren. Frågan är - kan man göra skosvärta av dem också? undrar Kerstin | ||
| * * * * * | ||
|
Ur "farmors vävbok"
Denna är ur en gammal handskriven vävbok jag (Kerstin) fått av en bekant - "farmors vävbok". Vi vet inte riktigt hur gammal boken är, men gissar att det rör sig om ca hundra år. Farmor har kallat den "tuskaft med blommor". Såhär ser den ut, som farmor skrev den: | ||
| ||
| * * * * * | ||
|
- ofta har gamla vävnotor en (som vi tycker) underlig trampordning. Jag har förstått att det beror på att man gärna trampade med båda fötterna omväxlande. Vet någon om det finns ett ord för detta? På engelska kallar men det för "walking the treadles" ("vandra på tramporna").
Eftersom jag personligen inte tycker om att trampa med "varannan fot" har jag gjort om trampordningen. Då blir det såhär: | ||
| ||
| ||
| * * * * * | ||
|
Hur kan man enkelt flytta om en solv- eller trampordning?
Om man betraktar varje kolumn i trampordningen inklusive motsvarande kolumn i uppknytningen som en enhet (tänk dig att du klipper isär kolumnerna), så kan man lägga dessa kolumner i vilken ordning man vill. Trampordningen och uppknytningen kommer att förändras, solvningen och bindningen förblir lika. Tänk dig att du har analyserat ett stycke korndräll. Trampningen tycks dig ovanlig: | ||
| ||
| Tänk dig att du klipper isär tramp- och uppknytingskolumnerna till fyra omflyttbara stycken. Flytta om de två högra kolumnerna, såhär: | ||
| ||
Flytta om de två vänstra kolumnerna:
Trampordningen har nu blivit lättare. Bindningen förblir densamma, men uppknytningen har förändrats. | ||
|
www.bergdalaspinnhus.com/kronoberg/ | ||
,
för det nummer man önskar använda,
för den nya tätheten.
