Bergdala Spinnhus

Att väva dubbel bredd

Vill du väva bredare än din vävstol tillåter? Då kan du väva dubbel bredd.

Jag fick en fråga: hur vet man om det blir rätt i skarven om man vill väva dubbel bredd?
Som vanligt svarade jag "gör en pappersflätning - det är en tvärsäker metod".
Här följer en beskrivning:

Vi börjar med en vanlig liksidig 4-skafts kypert.
Jag har "stadkant" på det ena papperet - i detta fall det vita. Det går lättare att fläta om du använder ett "plockspröt".

Det du ser nu är rätsidan på det du vill väva, när det är uppvikt. Vikningen kommer att befinna sig någonstans i mitten.

Gör flätningen så stor att du säkert vet att du har minst en hel rapport på var sida om din tänkta vik-linje.

Här ser vi rätsidan (vänster) och avigsidan (höger).
Jamen, säger alltid någon, varför fläta? Det går väl lika bra att bara rita (och förresten, alla vet väl hur en kypert ser ut)?!?
Jo, men... här kommer själva poängen: Flätningen (liksom tyget, en gång) har två sidor. Och nu utnyttjar vi det, och viker "papperstyget" där vi vill att vecket skall vara!

Vik flätningen så som du vill se den i vävstolen. Här placerar jag vikningen till vänster.

Nu kan vi börja analysera det övre lagret, så som du ser det i vävstolen. Jag börjar alltid med solvningen, fortsätter med trampningen och gör slutligen uppknytningen.

Om du inte vet hur man gör en analys, kan du läsa analys av tyg, eller om bindningskonstruktion. (Båda länkarna öppnas i nya fönster)

Och här kommer själva poängen: vik upp din pappersväv, och analysera det undre lagret. Det du ser är vad som, i undre lagret på vävstolen, är uppåt. Vikningen markerar, just det, vikningen - så se till att analysen slutar på den sista varptråden i det undre lagret.

När det är klart, kommer ditt överlager att se ut såhär:

När det är klart, kommer ditt underlager att se ut såhär:

Nu återstår bara att kombinera de två. Till att börja med låter jag det undre lagret solvas på de 4 bakre skaften (skaft 1-4, enligt svenska konventioner). Det övre kommer följaktligen på de 4 främre skaften (5-8). Trampuppknytningarna fylls i, för det undre lagret uppe till höger (skaft 1-4, trampa 1-4) - och för det övre nere till vänster (skaft 5-8, trampa 5-8). För att man ska kunna väva i det övre lagret måste det undre vara knutet för sänkning, så därför fyller vi det övre vänstra hörnet.

Trampordningen är viktig när man väver dubbel bredd. Det krävs åtta skyttlingar för att åstadkomma de fyra inslag som utgör en trampomgång, och de måste komma i rätt ordning. Här gör vi första inslaget (i övre lagret) från höger till vänster. Nu ska vi runda vikningen - nästa skyttling går i undre lagret, från vänster till höger. Inslagstråden kommer nu ut i höger kant, från det undre lagret - alltså måste nästa skyttling ske i det undre lagret (från höger till vänster). Åter rundar vi vikningen, och skyttlar i övre lagret från vänster till höger. Dessa fyra skyttlingar har åstadkommit två inslag över hela bredden.

Om man nu tycker att dessa solvordningar (och trampordningar) ser krångliga ut (det tycker jag), så kan man flytta om dem. Har du ett vävprogram för dator kan det förmodligen hjälpa till.
Men - det är ju alltid bra att förstå hur det fungerar!
Tänk såhär: klipp isär längs varje skaft, inklusive trampuppknytningen. Nu kan du flytta om solvordningen tills den ser "lättare" ut. Trampuppknytningen följer med. (Det är inte alltid möjligt att göra en så enkel solvning som man skulle önska...)

När detta är gjort, gör motsvarande med trampordningen, fortfarande inklusive (den nya) trampuppknytningen.

Resultatet kan bli såhär(bokstaven u står för underlager):

Det finns flera datorprogram som kan hjälpa till med dethär. Man knappar in den bindning man önskar och ber om "dubbel bredd", och vips har man en komplett solv- och trampnota. Det fungerar säkert bra - men det är ju alltid bra att förstå hur det fungerar, eller hur?

- Pappersflätning är bra (tycker jag, alltså...) speciellt för litet mer komplicerade bindningar. Se också del 2, med en stramaljbindning som exempel.