hem
Styrelsen 2013, kontakt
Årets aktiviteter:
Februari '13
Årsmöte '13
April '13
September '13
Oktober '13
November '13
Tidigare år:
Aktiviteter 2003
Aktiviteter 2004
Aktiviteter 2005
Aktiviteter 2006
Jubileumsåret 2007
Aktiviteter 2008
Aktiviteter 2009
Aktiviteter 2010
Aktiviteter 2011
Aktiviteter 2012
Teman under åren:
* TRASVÄVAR
* YLLE
* VÄXTMATERIAL
* BÄRBART
* INREDNING
* KNUTAR
Våra månadsvävar
* samlingssida
Kuriosa och special:
(se också registret)
* Gamla vävnotor och kuriosa
* Rackelbindningar
* Lisas vävar:
- Lisas daldrällar
- Lisas gardiner
- Lisas festremsa
* Majas vävar
- pasme-räkning
* Vävterminologi
Register
|
Vad heter det, egentligen?
Nedan ett sammandrag av en artikel i Solvögat 1/2012. Längst ned inkomna förslag
till olika benämningar.
Jag vet att det finns tre grundbindningar: tuskaft, kypert och satin.
Men, om man bara säger bindning? Spetskypert, bruten-omkastad kypert, sammansatta bindningar...
för att inte tala om ord som "fantasibindning"...
Och hur är det med vävteknik? Är det kyperten som är tekniken, eller är det tillvägagångssättet
(som till exempel golvvävstol, vävram eller brickor)?
Här i Småland används ofta ordet vävsätt – vad betyder det? Hur skiljer det sig från bindning?
Såhär: en ganska vanlig provduk med sektioner av olika solvning, trampad-som-solvad:
|
Den har 16 rutor med olika utseende.
Betyder det att den innehåller 16 olika vävsätt?
Eller har den 16 olika bindningar? Eller…?
(Själv skulle jag ha kallat det för 16 olika bindningar, eller möjligen mönster - men vad vet väl jag…)
I Wikipedia står (uppslagsordet
vävteknik) " Vävteknik är annars till vardags för en vävare begreppet
för vilket slags vävsätt man använder" (Följ länken och läs mer)
Men om man slår på ordet
vävtekniker står det såhär: " Vävtekniker används, möjligen lite felaktigt, som samlingsordet för
vilket vävsätt man använder, ej att förväxla med själva vävtekniken som handlar om alla moment,
redskap och problemlösningar kring vävandet i sig."
(Trots den ymniga förekomsten av ordet i wikipedia-artiklar, saknas det som eget uppslagsord)
På ett annat ställe på nätet läser jag att "De grundläggande vävmetoderna (bindningarna) är tuskaft, kypert
och satin. Alla andra vävsätt är varianter och kombinationer av dessa tre."
Okej: är det såhär det är, då?
Heter det att Vi använder vävsättet gåsögon, som är en härledning av bindningen kypert –
och vi gör det med vävtekniken golvvävstol, kanske rent av vävtekniken "golvvävstol med 4 skaft och
kontramarsch"?
Eller?
(Stora vävboken innehåller varken ordet vävteknik eller ordet vävsätt.)
Och denhär "beskrivningen" vi har – vad heter den?
En solvnota är ju alltid bra att ha, men... den innehåller ju bara solvningen? Om man har med alltihopa –
alltså solvordning, trampordning och uppknytning, då kallas det inredning.
Men om inredningen kompletteras med bindemönstret – alltså när alla delar är med, som i provduken ovan –
vad heter det då?
Och en "vävnota", vad är det då?
Slår man på Wikipedia får man
det jag kallade inredningen ovan. Men... läser man Stora vävboken (eller pratar med mina kompisar
här på trakten) är en vävnota bara en beskrivning av produkt, material osv.
(Stora vävboken listar bredd, varp, inslag, sked, varptäthet, inslagstäthet, skedbredd, trådantal,
vävlängd och varplängd.) Men den innehåller inte inredningen!
Så vad kallar vi "alltihopet" – heter den beskrivning, eller vad?
|
Inkomna förslag - än så länge bara i bokstavsordning:
-
egg (ibland ägg) eller list är ord som i äldre litteratur används för det vi idag
kallar stadkant eller bara stad
-
föreskrift eller patron eller vävnota eller bindning är vad Collin (Våra
hemvävnader) kallar ett uppritat bindemönster. Hon fortsätter med att skriva
"fullständigas med angivande av garn, sked, antal trådar i solv och rör o. s. v. "
-
klave eller klåve = "skedlag" (se lad nedan)
-
la (eller lad) = slagbom (Småland)
Direkt ur SAOB: "(i sht i bygdemålsfärgad framställning) slagbom i vävstol. SJÖGREN (1795). Ladets armar, som insättas uti de hål, hvilka äro huggne i ladåsen. LfF 1835, 1: 9. AUERBACH 1911.
Ssgr(i sht i bygdemålsfärgad framställning):
- LAD-ÅS. det översta tvärträet i ett "lad", vari detta upphänges i vävstolen.
EKENMARK Hb. 23 (1820). LfF 1835, 1: 9. "
-
lad = "skedlag" - alltså den delen av slagbommen där skeden sitter
-
luna dubbeltrissa att använda för mer än 4 skaft
-
luna kan också vara en trissa vilken som helst - även den vanliga 4-skaftstrissan
-
sked-lag = -bom (numera bl. i vissa trakter, bygdemålsfärgat, enl SAOB) (sked-bom = slagbom, får man förmoda?)
Slår man på lag får man "plats som är avsedd för ngts placering"
-
skyttelkasta (-kastning) är vad jag alltid kallat det som beskrivs under spol-väv,
spol-kasta nedan. Resulterar i tvist (tvistränder) - se bild
här (högra bilden)
-
spol-väv är en väv som kännetecknas av spolkastade ränder (SAOB)
För er som inte (heller) är bekanta med begreppet spol-kasta - ur SAOB: "vävn. med två
skyttlar införa (inslag av olika färg l. material) i väv; äv. i uttr. spolkasta (vävnad) med
(olika garn), med två skyttlar införa (olika garn) i (vävnad); särsk. i p. pf. i mer l. mindre
adjektivisk anv., dels om vävnad: kännetecknad av ränder av olika färg l. material vilka uppkommit
gm att inslag införts med två skyttlar, dels om ränder i vävnad: uppkomna gm att inslag av olika färg
l. material införts med två skyttlar. Hålkruset spolkastades med groft linnegarn till tveskäften,
finare bomullsgarn för hålen."
-
vassa är Ekenmarks benämning på vad vi brukar kalla "latta" (de som sitter mellan
skaften och tramporna). Eventuellt menar E att man använder kontramarsch då hon skriver om
"vassor" - kanske man då ännu inte lagt till lattor för trissvävstolar?
-
vävnota för "alltihopet", hela beskrivningen (Västergötland)
-
vävsedel (eller vävnota) för "alltihopet", hela beskrivningen, används bland annat på
Hemslöjdens nya textilsida
-
wikipedia har det också kommit synpunkter på - helt riktigt, men eftersom det är så lättillgängligt
tycker jag att vi ska bry oss om det. Eventuellt skulle Riks ha en kommitté som tar sig an
uppdateringar där?!
|