|
|
|
|
hem Styrelsen 2013, kontakt Årets aktiviteter: Februari '13 Årsmöte '13 April '13 September '13 Oktober '13 November '13 Tidigare år: Aktiviteter 2003 Aktiviteter 2004 Aktiviteter 2005 Aktiviteter 2006 Jubileumsåret 2007 Aktiviteter 2008 Aktiviteter 2009 Aktiviteter 2010 Aktiviteter 2011 Aktiviteter 2012 Teman under åren: * TRASVÄVAR * YLLE * VÄXTMATERIAL * BÄRBART * INREDNING * KNUTAR Våra månadsvävar * samlingssida Kuriosa och special: (se också registret) * Gamla vävnotor och kuriosa * Rackelbindningar * Lisas vävar: - Lisas daldrällar - Lisas gardiner - Lisas festremsa * Majas vävar - pasme-räkning * Vävterminologi Register |
Om Majas räknesätt |
|
|
I Majas handskrivna vävbok (1924) används mestadels räknesätt/ord som vi
anser "vanliga" - till exempel
använder hon skedbestämningar på samma sätt som vi gör idag, även om hon vanligen skriver ut det:
"Sked 80 rör på 10 cm". |
|
|
|
Däremot får vi själva ofta gissa hur många trådar per rör - men vanligast är 2. (Vi har kommit fram
till det genom att se till rimligheten i tätheterna)
Idag skulle vi väl skriva "Sked 80/10 1 - 2".
Emellanåt anger hon garnuträkningar som är oss främmande. Ibland anger hon vävbredd i "pasmor"
och garnåtgång i "härvor".
|
||
|
Vad betyder det?
En "pasma" är en del av en "härva". Man hade lite olika benämningar, och lite olika storlek, på härvor, och delar av dem, i olika delar av landet. Dessutom har mer eller mindre lyckade försök att standardisera benämningarna/storlekarna gjorts under åren - så att "slutgiltigt" avgöra hur bred en 20-pasmors väv är, är inte alldeles enkelt/säkert.
Om vi ser på gamla skedar har de ofta en tråd trädd i kanten – ofta går den tråden fram och åter i vart
30:e rör (i Småland ofta i vart 48:e rör, som på bilden till höger). Denna tråd utmärker antalet
"skedpasmor".
|
|
|
|
Med en sked uppmärkt på det sättet blir det lätt att avgöra bredd angiven i pasmor, lätt att
(utan måttband) avgöra var man ska börja skeda för rätt bredd osv.
Observera: en pasma är alltså ett antal - det har ingenting med skedtätheten att göra! Vävskedar och pasmor användes för att räkna ut garnåtgången för varpen. (Se litteraturförslag nedan.) Så: min gissning, baserad bl.a. på ovanstående litteratur, är att en "pasma" för Maja var 60 trådar.
Nu börjar räkningen!
Så - om en härva räcker till 12 m, men vi vill ha 18 m varp, så behöver vi 18/12 = 1,5 härvor för varje
pasma-bredd. Med 20 pasmors bredd blir det 20 x 1,5 = 30 härvor.
För att räkna ut hur mycket garn som behövs för varpen behöver vi på det här sättet inte veta vävens
bredd i cm, eller totala antalet trådar.
Eftersom 80 rör är 10 cm så kommer 30 rör att vara 3,75 cm - och "20 passman bred" blir alltså 75 cm.
Ett annat exempel från Majas bok: vi ska använda en 115/10-sked, 1 - 2, väva 22 passman brett.
Litteraturförslag:
Om Småland: citat ur Lanthemmens vävstolar, sidan 141: "På frågan varför en indelning i 48 rör, resp 96 trådar, svarar man i östra Småland att det sammanhänger med varpningssättet, som vanligen skedde med fyra trådar i langet. Ett lang på åtta trådar ska läggas i tolv lager på varpan för att man ska uppnå bundtalet 96, liksom ett lang på sex trådar, taget sexton gånger utgör ett sådant bund. I likhet med 60-trådspasman lämpar sig ett 96-tråds bund för både tre- och fyrskaftsvävar." Viss litteratur hävdar att vi räknade 100 trådar/50 rör här, men av alla träskedar jag räknat har ingen haft 50-rörsmarkering; ett antal har haft markeringar på vart 48:e rör. (I sanningens namn var 30-rörsindelningen vanligast, men mina skedar kommer från hela landet.) Läs mer om gamla skedar och deras märkning här. |
||
|
www.bergdalaspinnhus.com/kronoberg/ | ||
;){kind=link}