Hur analyserar man ett tyg?
Här kommer vi att analysera en pappersflätning, inte ett riktigt tyg. Med ett riktigt tyg är det pyssligare, och man behöver troligen ett förstoringsglas också. Men principen är precis densamma.Se på denhär bilden:
Bergdala Spinnhus |
- Om jämtlandsdräll - Om trasvävar - Om vadmal - Om färgeffekt - Om analys av tyg - bindningskonstruktion (i nytt fönster) - Om konstruktion av dubbla lager - Om att väva dubbel bredd - Om att väva dubbel bredd, del 2 - Om partimönster - Att utveckla ett partimönster - Mera om partimönster - Om tagelvävning - Om krympeffekt - Enfärgat? - Om datoriserad vävstol - Om gamla vävskedar och deras märkning - Om äldre vävlitteratur - Solvningsnotationer, del 1 - Solvningsnotationer, del 2 - Gamla vävtermer - Om horsehair (på engelska) - Tageltyg från Småland - idéer om skyltgrejor - "Original", kopia eller plagiat? - Översikt över svenska vävböcker - Om tyst kunskap - Nog nu! på engelska: - Serial weaving - "TWILL" - Block substitution - Vadmal |
|
Hur analyserar man ett tyg?Här kommer vi att analysera en pappersflätning, inte ett riktigt tyg. Med ett riktigt tyg är det pyssligare, och man behöver troligen ett förstoringsglas också. Men principen är precis densamma.Se på denhär bilden: |
|
|
Den föreställer en pappersflätning med den bindning vi vill ananlysera, en stramalj.
Då vi arbetar med ett riktigt tyg, kan vi försiktigt peta loss en tråd i taget. |
||
Titta på den första varptråden. Solva den på ett skaft, vilket som helst. Jag väljer skaft 1.
|
Betrakta nu den andra varpstråden. Går den exakt likadant genom väven som den första gör? Om inte, måste
den solvas på ett eget skaft. Jag väljer skaft 2.
| ||
|
|
||
Se nu på den tredje varptråden. Eftersom den går precis samma väg genom väven som den första tråden gör, så
solvar vi den på samma skaft som den första (skaft 1).
|
Fortsätt att betrakta varje varptråd på samma sätt. Varje gång vi hittare en varptråd som inte funnits förut,
måste den solvas på ett eget skaft.
| ||
|
|
||
|
När vi har analyserat en mönsterrapport är vi färdiga. Vi har nu identifierat vår solvning.
En "mönsterrapport" kännetecknas av att mönstret "börjar om" igen. Är man osäker
måste man fortsätta analysera.
|
||
|
|||
Nu tar vi oss an trampordningen, på samma sätt. Se på det första inslaget, placera det på någon trampa (här trampa 1). |
Vi fortsätter på samma sätt tills vi har gått igenom hela mönsterrapporten. Varje inslag som inte går
exakt likadant som något annat måste ha en egen trampa.
|
||
|
|
||
|
|||
Det sista steget i en bindningsanalys är att bestämma trampuppknytningen. |
|||
|
Betrakta det första inslaget igen: det går över den första varptråden, som är solvad på skaft 1 -
skaft 1 måste sänkas. Inslaget går under tråd nr 2, solvad på skaft 2; alltså måste
skaft 2 höjas. Det går också över den tredje och den femte varptråden (som också är
solvade på skaft 1), och under den fjärde varptråden, solvad på skaft 2.
Längre bort åt vänster går samma inslag under den sjätte tråden, solvad på skaft 3, så skaft 3 måste höjas. Vidare går det över den sjunde tråden, solvad på skaft 4. Skaft 4 måste sänkas. | ||
Allt detta hände när vi trampade ned en enda trampa (trampa 1). Vi markerar det i uppknytningen: fyllda rutor
för sänkta skaft, ringar ör höjda:
|
|
||
Nästa inslag skyttlas på trampa 2. Det går under de första fem varptrådarna, solvade på skaft 1 och 2 -
alltså: skaft 1 och 2 måste höjas. Sedan går det över nästa fem varptrådar, solvade på skaft
3 och 4. Skaft 3 och 4 måste alltså sänkas. Markera det:
|
Trampa 2 används inte förrän inslag nummer 6, som går under varptrådar solvade på skaft 1, som alltså
måste höjas. Vidare går det över trådar solvade på skaft 2, som alltså måste sänkas.
Det går över trådar solvade på skaft 3 (som måste sänkas), och under trådar på skaft 4,
det måste höjas.
| ||
|
| ||
Bara en trampa kvar: inslag gjorda på trampa 4 går över de första fem varptrådarna - alltså måste skaft
1 och 2 sänkas. Vidare går inslaget under de nästa fem trådarna, som alltså måste höjas
(alltså skaft 3 och 4). Nu har vi vår färdiga trampuppknytning:
|
|
||
Riktigt tyg är inte alltid lika "snällt" som detta exempel. Det kan till exempel råka vara avklippt
mitt i en mönsterrapport. Ibland kan man, när man analyserat något som känns som ett vanligt välkänt mönster,
få en solvning/trampordning/uppknytning som ser ovanlig/konstig ut.
De två bindningarna nedan är identiska, även om de har olika solvningar, trampningar och uppknytningar. |
|||
|
|
||
Såhär kan man flytta om i solvningar och/eller trampningar:
Klipp isär längs varje skaft, inklusive trampuppknytningen. Nu kan du flytta om solvordningen tills den ser "lättare" ut. Trampuppknytningen följer med. (Det är inte alltid möjligt att göra en så enkel solvning som man skulle önska...) När detta är gjort, gör motsvarande med trampordningen, fortfarande inklusive (den nya) trampuppknytningen. Nuförtiden finns det ju datorprogram som kan hjälpa till med allt dethär. Man knappar in den bindning man önskar, och vips har man en komplett solv- och trampnota. Ofta kan man med programmens hjälp flytta om i ordningarna också. Det är en utmärkt hjälp - men det är ju alltid bra att förstå hur det fungerar, eller hur? Men det finns tillfällen då pappersflätning är överlägset, tycker jag: när man ska konstruera dubbelbreda vävar. Läs om det på att väva dubbel bredd. |
© Kerstin Fröberg 2003