Bergdala Spinnhus

Att läsa äldre vävlitteratur

Äldre vävlitteratur använder inte sällan ett språk som vi inte känner igen – eller i alla fall inte kan tyda exakt.

Ett exempel är Nina v Engeströms "Praktisk vävbok tillägnad den idoga Svenska kvinnan", 1:a uppl 1896 (också tillgänglig i faksimil från Bokförlaget Rediviva.
Redan på sidan 5 träffar man på en tabell som inte är alldeles lätt att förstå:

"       Om garn och väfskedar m. m.
En bundt bomullsgarn N:o 8 brukar innehålla 8 härfvor
[...]
En härfva bomullsgarn är omkring 720 meter = 1200 alnar (not 1) och räcker till ungefär 12 meter = 20 alnar, 1 pasman bredt. T. ex. om man skall ränna en väf 12 meter 30 pasman, kabba 30 härfvor. "

Att en härva bomullsgarn är 720 meter tyder på att man år 1896 använde samma engelska garnnumreringssystem i Sverige som vi gör nu (not 2).

Men hur mycket är en pasma?
Räknar man baklänges från 12-metersvarpen får man 60 trådar/pasma. (720/12 = 60). Den siffran finns också i "Ny väfbok II" (not 3) – men där påpekas att man i andra delar av landet räknar på 100 trådar.

På sidan 6 kommer nästa tillfälle att bli osäker:

"  Uppgift på de i vanliga fall brukliga skedar till olika nummer af bomullsgarn.

Till N:o   8 ........ 120 à 130 rör på 15 cm = 1 qvarter
  "    "   10 ........ 130 à 140
[...]
  "    "   26 ........ 200 ........ 2 ändar i hvarje rör.  "

För det första kan man konstatera att "2 ändar i hvarje rör" torde vara tillämpligt på samtliga garner: 120 rör på 15 cm blir, omräknat, 8 rör på en cm (eller 80/10). Erfarenhetsmässigt kan man säga att 8 tr/cm av ett enkelt bomullsgarn nr 8 (som i grovlek motsvarar ungefär 16/2) blir alldeles för glest, åtminstone om det skall vara till "slit-tyg" – 16 tr/cm känns bättre.

Sedan kan man fråga sig vad alla dessa skednummer motsvarar i moderna skedar – och, varför anges de på 15 cm = 1 qvarter?

En rimlig förklaring – dock ej bekräftad utan bara byggd på gissningar – är följande:

Före år 1878, då SI-systemet (det decimala måttsystemet med kg, m och sekund som grundenheter) genom lag infördes i Sverige, användes foten som längdmått. En "fot" var i Sverige 296,87 mm och delades upp i 12 tum ("verktum"). (Observera att en engelsk fot är 304,76 mm, alltså något längre än den svenska). 1 verktum delades i sin tur upp i mindre delar genom successiv halvering: 1/2, 1/4, 1/8, 1/16, 1/32, 1/64 etc.

Vävskedar tillverkas traditionellt så att man virar en tråd eller ett snöre i spiral kring skedens båda längsgående spröt och sedan sätter in en "tand" (lamell), slår snöret ett varv runt igen, nästa tand osv tills skeden är färdig.

Låt oss nu anta att snörena som användes som distanser tillverkades i olika standardiserade tjocklekar och definierades av sin diameter. Då innebär det, att delningen mellan lamellerna i skeden skulle komma att – standardmässigt – vara 1/2, 1/4, 1/8, 1/16, 1/32, 1/64 ... tum. Till dessa mått har man antagligen även lagt 1/12 och dess multipler, eftersom 12 är en enkel och praktisk bas i beräkningar.

Som mått på finheten i vävskedar förefaller det som om man har använt sig av antalet rör/halv fot, dvs antalet rör/6 tum. (Måttet 6 tum kallades också qvarter.) Detta sätt att ange finheten kan jämföras med hur maskvidden i nät och vävd filter- eller siktduk i vissa länder alltjämt anges genom att antalet maskor per tum ("mesh") anges som mått istället för maskans verkliga vidd. Så till exempel anger måttet "200 mesh" att en given siktduk har 200 maskor per tum.

Så låt oss se vad detta leder till:

 
Vi finner alltså att de flesta tätheter som anges i texten enkelt kan förklaras genom att vävskedarna tillverkats med snören som distanser, snören som tillverkats med bestämda diametrar angivna i de gamla tummåtten.
Några av de i texten nämnda tätheter stämmer inte med tabellen ovan – exempelvis 75, 82 eller 57 rör/15 cm. Dessa avvikelser kan enkelt förklaras om man konstaterar att precisionen i skedtillverkningen var helt beroende av precisionen i diametern hos de snören som användes som distanser och av hur hårt vävskedstillverkaren eller dennes assistenter "klämde ihop" skeden vid tillverkningen. En viss avvikelse från de mått – dvs det antal rör per 6 tum – som givits i tabellen måste därför anses rimligt. Det innebär alltså att en sked som i verkligheten uppvisar exempelvis 57 rör/6 tum troligen var tänkt att ha en delning av 1/9 tum per rör eller möjligen 1/10 tum/rör vilket skulle motsvara endera en 54-rörs sked eller en 60-rörs-sked. Vilken av dessa två som egentligen var tänkt kan man inte uttala sig om såhär i efterhand.

År 1878 infördes genom lag metersystemet i Sverige. Det är då högst förnuftigt att anta att man övergav den gamla indelningen med 12, 24, 36, 48, 54, 60, 66, 72, 84, 96 ... rör per 6 tum och istället övergick till 10, 20, 30, 40 ... rör per 6 tum. På detta vis fick man en enklare indelning med tätheter som tillräckligt nära överensstämde med den gamla serien.

Dessutom övergick man samtidigt från att ange antalet rör per 6 tum till att istället ange antalet rör/15 cm. Den nya serien stämde till stora delar överens med den gamla: 24 och 36 rör/6 tum ersattes med 30 rör/15 cm, 36 rör/6 tum ersattes med 40/15 cm, 48/6 tum ersattes med 50, 60 kvarstod oförändrat, 72 ersattes med 70...

Idag anger vi normalt antalet rör per 10 cm, och använder delningar på jämna 5- respektive 10-tal: 20/10, 25/10, 30/10, 35/10 osv.

Om vi räknar om tabellen på sidan 6, och anpassar siffrorna till moderna skedar, får vi alltså:

Not 1

Not 2

I "Cotton Spinning: its development, principles and practice", Richard Marsden, Meb. Soc. Arts, Editor of "The Textile Manufacturer", published in London by George Bell and Sons, 3rd edition, 1888, kan vi på sid.329 läsa:
Counts of yarn. – The denomination of yarns in this and other countries where the English system prevails is obtained from the number of hanks of 840 yards each in the 1 lb Troy. Thus, of 20s. there are twenty hanks, or 30s. thirty hanks in 1 lb and similarly with other counts.

Cotton Yarn Measure.
54 inches = 1 thread (or circumference of wrap reel)
4320 inches = 80 threads = 1 lea
30,240 inches = 560 threads = 7 leas = 1 hank, or 840 yards.

tillbaka